Ingemar Lind – ”Fjället i mitt hjärta” 2016-11-02

Naturfilmaren Ingemar Lind har åter varit i Eksjö och besökt Eksjö Naturskyddsförening och inför ett 70-tal naturintresserade visat den tredje filmen i serien Nordisk vildmark – ”Fjället i mitt hjärta”. Den handlar om hans egna hemmamarker i Härjedalen. Med början i ett vindpinat vinterlandskap följer han sedan hur årstiderna och naturen förändas med dess växter och djur. Ljudet i filmen är naturens egna ljud – man känner det som att man befinner sig på plats. Ett trädlöst landskap ställer krav på anpassning för det liv som lever där året runt – det gäller t.ex. vildrenen, myskoxen och fjällräven. Med våren kommer fjällets egen musik, det porlar i alla vattendrag. Flyttfåglarna kommer söderifrån och när midnattssolens mästare, blåhaken ankommer med sin ljuvliga sång – då är det riktig vår. Fler fjällfåglar visar sig – dubbelbeckasinen, lappsparven, ängspiplärkan, tranan, fjällpiparen. Under den intensiva sommaren händer mycket – fjällens flora lyser upp landskapet med orkidéer och lågvuxna växter som fjällsippa och isranunkel. Fjällens guld, hjortronen mognar. Fjällrävens valpar tumlar om kring sin lya. Med hösten töms fjället på de fåglar som flyttar söderut och ripbärets blad målar landskapet rött. I oktober kommer den första snön och året på fjället vintrar in och går mot sitt slut.

 

Skogsforskare om alternativ till kalhygge

Det går att få ekonomi i skogsbruket, utan att kalhugga. Det framhöll Nils Fagerberg vid föreläsningen om hyggesfritt skogsbruk den 28 september.

Temakvällen om ett hyggesfritt skogsbruk lockade ett 50-tal personer, som kom för att få veta mer om ett annat sätt att bruka skogen. De många frågorna visade på ett stort intresse liksom kunskap. Många var skogsbrukare. Eksjö naturskyddsförenings ordförande Sven-Åke Svensson lyfte fram att i dagens skogsbruk sätts ekonomin före biologisk mångfald och friluftsliv. Sverige lever inte upp till kraven för biologisk mångfald betonade han, och höll fram hyggesfritt skogsbruk som ett alternativ.

Nils Fagerberg, jägmästare, doktorand och rådgivare, var inbjuden för att berätta grunderna för ett kontinuitetsskogsbruk. Han anser att dagens skogsbruk är ett starkt ingrepp i ekosystemet, men framhöll att det finns alternativ. Målet är att få en skiktad skog, det vill säga en skog med träd i olika åldrar.

Han framhöll att det krävs stor kunskap och förståelse för hur ekosystemet fungerar. Nils Fagerberg betonade även för åhörarna att det finns ekonomi i ett kontinuitetsskogsbruk, bland annat genom att kvaliteten ökar. En större andel av skogen kan säljas till timmer i stället för massa.

Nils Fagerberg berättade att han följt forskningen kring hyggesfria skogar i tio års tid, men att det inte bedrivs någon forskning i Sverige. Han tänker ändå ta del av erfarenheter som bedrivs i områden som motsvarar de svenska förhållandena.

Längre fram planerar Naturskyddsföreningen en studieresa till en skog som bedrivs som kontinuitetsskogsbruk.

De vilda blommornas dag den 19 juni

När Eksjö Naturskyddsförening i år bjöd in till denna blomstervandring var det för femtonde gången. Initiativet kom en gång från Danmark och spred sig sedan till övriga Norden och är idag en rikstäckande kampanj. Svenska Botaniska Föreningen är huvudansvarig och likasinnade föreningar har hakat på. I Eksjö har man varit med från början – från 2002. I år uppmärksammas särskilt smörbollen, som ju är fridlyst i Jönköpings län.

Samling skedde traditionellt vid Kvarnarps gård och vandringen följde sedan Kvarnarpsån med sin stora variation av olika naturtyper. Växters olika krav på sin växtplats framkom tydligt när man rörde sig i både något fuktiga marker och i områden av ängskaraktär. Även om det bara är de vanligaste växterna man ska visa upp blev antalet arter stort. Det finns mycket att berätta – varje växt har ju sin egen historia, t ex betydelsen för olika fjärilar eller egenskaper som befrämjar hälsan.

När man i fikapausen summerade vad man påträffat fanns ett 60-tal arter noterade. Särskilt intressanta var spindelört, kärrsälting, vänderot, frossört, monke och slåttergubbe.

 

Fjärilsexkursion den 11 juni

Lars Pettersson berättade för ett 20-tal fjärilsintresserade om Svensk dagfjärilsövervakning.

Lars Pettersson kommer från Lunds Universitet och kom till Eksjö och Kvarnarp på inbjudan från Eksjö Naturskyddsförening. Syftet med föredraget var att intressera fler att bli rapportörer av fjärilsobservationer de gör.

Med dagfjärilar menas i huvudsak dagaktiva fjärilar – det finns cirka 110 arter i Sverige, exempel är nässelfjäril, sorgmantel, påfågelsöga. Den lokal man väljer ska besökas regelbundet och kan utgöras av en slinga eller en punktlokal. Det finns bra handledning för att komma igång – vilka tider på året man ska observera, väderkänslighet med mera. En miljöbeskrivning ska tas fram för varje lokal – fjärilar har olika krav på sin miljö. Projektet backar även upp med support och kan svara på frågor och bedöma inskickade bilder.

Den senare delen av träffen utfördes i fält i form av en exkursion i Kvarnarps gårds omgivningar. Man kunde med fjärilshåvens hjälp fånga och bestämma bland annat pärlgräsfjäril, kamgräsfjäril, skogsvitvinge och ängssmygare.

 

Besök hos ekologisk bonde i Slättna den 24 maj

Eksjö Naturskyddsförening har gjort besök hos en av våra ekologiska bönder. Man har mycket gemensamt i synen på fördelarna med att producera mjölk och andra jordbruksprodukter på ett ekologiskt sätt. Marcus och Christine Henrysson driver gården Slättna strax norr om Eksjö där man i huvudsak producerar mjölk. Besättningen består av 120 mjölkkor och ungefär lika många övriga djur. De tog över gården 2008 från Marcus föräldrar men redan 1995 blev gården KRAV-märkt. Marcus målar upp en ljus och positiv bild av dagens ekobonde. Efterfrågan på ekologisk mjölk bara ökar, vilket är positivt för ekonomin. Vanlig konventionell mjölk har en tuffare situation och får känna av överskottet på mjölk när EU tog bort mjölkkvoterna. Eftersom mjölken är en färskvara måste allt fungera som det ska – robotmjölkningen fungerar bra, trots mycket elektronik. Den totala produktionen är 900 ton/år och kommer att öka, när den nyligen tillbyggda ladugården blir klar. Just nu fanns många nyfödda kalvar i sina boxar – man räknar med en kalv per ko. Det finns även får, och just nu lamm, på gården – mer som en hobby. Marcus redogjorde för arbetet på gården och bl.a. vikten av att djuren får grovfoder, både egenodlat (höstvete) och åkerböna (inköpt), och hur slåttern går till, han räknar med 3 skördar per år.

Efter att ha gjort en rundvandring bland korna och lammen avslutades besöket med en frågestund vid kaffebordet, där det diskuterades ekologisk produktion och närproducerat, och att man numera börjar kunna köpa just ekologiskt nötkött och lammkött i närheten av där man bor. Sveriges självförsörjningsgrad är idag bara 50 % och bör på sikt öka, vilket annars kan straffa sig i en krissituation.

Besöket avslutades vid kaffebordet där Marcus och Christine svarade på frågor från besökarna.

 

 

Fågelskådningens dag

Den 7 maj var det dags för fågelskådningens dag vid fågeltornet i Söraby med Uno Björkman som guide.

– Ska man ägna sig åt fågelskådning är det bra att ha sinne för läten och ett musikaliskt gehör. Många fåglar blir bara siluetter på håll och då måste man känna igen lätena, säger Uno.

Att hålla koll på fåglarna är också mer än ett nöje. Fåglarna är en viktig del av mångfalden i naturen och genom att observera dem kan man få ett kvitto på om ekosystemet fungerar, eller inte.

 

 

Grismanifestet

Miljöföroreningar, industriell djuruppfödning och konsumentens ansvar. Diskussionen efter föreställningen Grismanifestet, som sattes upp i Eksjö, kom att handla om den hotande klimatkatastrofen och att människan måste agera.

– Det finns mycket att göra framöver. Vi som jobbar med miljöfrågor ser en oändlig sträcka av arbete som är kvar för att övertyga, informera och motivera folk att agera, sa Naturskyddsföreningens ordförande Sven-Åke Svensson, som var en av dem som deltog i diskussionen efter föreställningen.

Under pjäsen, som visades i Östanåskolans aula den 27 april, väcktes gång på gång frågan om vad som är på väg att hända med vår miljö och hur människan kan tillåta förstörelsen. Manusförfattaren Patrik Frankes förhoppning, att genom teatern väcka folks intresse för miljöfrågor i kulturens finrum, lyckades således.

Grismanifestet handlar om en kvinna, spelad av Nadja Franke,  som inte längre orkar stå och se på när vi aktivt förstör klimatet på den planet vi bor på. Hon bestämmer sig i stället för att skriva en pjäs om en gris som berättar om den hotande situationen utifrån djurens, i detta fall grisarnas, perspektiv.

Att miljö- och klimatfrågorna inte är någon enkel problematik att lösa var något som skådespelare, manusförfattare, och publiken var överens om under diskussionen som följde efter föreställningen. Att välja närodlat och ekologiskt ansågs vara en bra början. Att konsumenten ställer samma krav på producenten, oavsett om den är svensk eller utländsk, framhölls också som en självklarhet.

Eva Ekenberg och Lars Elmsjö